Tips och idéer

Här sätter vi upp idéer om och förslag på Grön Flagg-verksamhet och tips på bra material. Har du någon bra idé, modell, exempel, materiallänk etc. som du vill dela med dig av till andra GF-deltagare? Bidrag tas emot av GF-koordinatorn! Tipsen är indelade enligt tema här under.

Hjälp med kartläggningarna?

Här kan du ladda ner kartläggningsguider för våra färdiga teman.

Kartläggningsguide för temat:

Allmänna tips för miljörådet

Miljörådet påverkar utåt

  • Miljörådet kan också påverka utanför skolan. T.ex. skrev miljörådet i en skola till Paperinkeräys för att få en kartonginsamling till kommuncentret – och lyckades!

Städjour

  • En klass har städjour en gång i veckan
  • Någon från klassen går runt och städar och kollar hur avfallssorteringen fungerar under en lektion
  • Man samlar ihop bortslängda pantflaskor och använder panten till förmån för GF-verksamheten

Dramatisera Grön Flagg-rutinerna

  • Daghem: Dramatisera GF-teman och rutiner med hjälp av hand-dockor. Man kan få barnen att vara med i skådespelet och lära handdockorna att sortera rätt
  • Skolor: Utforma GF-rutinerna som rap-ramsor eller pratbubblor för någon maskot-figur (t.ex. Rosk-Rolle)

Miljöombud

  • Varje klass väljer ett miljöombud som blir medlem i skolans miljöråd
  • Ombudet väljs demokratiskt genom omröstning
  • Ombudet får vissa ansvarsuppgifter i klassen, t.ex. att informera om Grön Flagg-rutiner och andra ärenden

Rastrazzia

  • Utförs av miljörådet eller t.ex. ”sorteringsdetektiver”
  • Kollar hur väl GF–rutinerna följs, t.ex. avfallssortering, släckning av lampor och dataskärmar ...

Material och verksamhetstips för GF-teman

VATTEN

Material

  • Vattenskolan.fi: en interaktiv webbsida om vattenförsöjningen i den fiktiva staden Vattenville. Innehåller skilda uppgifter för låg- och högstadieklasser samt lärarmaterial.

Verksamhetstips

  • Vattenmusikal: I Lumparlands skola utarbetade eleverna och lärarna tillsammans en vattenmusikal. Eleverna skrev texter till kända melodier men valde också ut kända sånger med vattenanknytning som de vävde samman med egna repliker emellan.
  • Testa att bära vatten: Sjundeå svenska skola firade Världvattendagen, och en av aktiviteterna var att alla elever fick pröva på hur det känns att bära 5, 8, 10 eller 16 liter vatten i ämbar. Eleverna bar vattnet bara 30-40 meter, men fick veta att många u-landsflickor bär vatten flera kilometer om dagen. Det var en verklig aha-upplevelse för barnen.
  • Veckans Blå fråga: Vikinga skolas elever har ivrigt väntat på veckans Blå fråga som varje måndag ställts fram i Grön Flagg-montern. Frågorna har handlat om allt från artkännedom i våra närvatten till vattentillgången i u-länder och olika ekologiska tvättmedel.

ENERGI

Material

  • Svenska YLE har en klimatsida på nätet med klimatrelaterade nyheter och en klimatkalkylator där man kan mäta sitt ekologiska fotavtryck.
  • Motiva ger ut material om energiförbrukning för skolor. En del finns på svenska, till exempel Barnens energibok. På webbsidan finns också det trespråkiga spelet Matkalla Suomessa med hjälp av vilket man kan jämföra olika sätt att resa i Finland.
  • Sveriges motsvarande organisation Energimyndigheten upprätthåller webbsidan Energikunskap med mycket material om energiförbrukning, t.ex. en handbok för att kartlägga skolans energianvändning.

Verksamhetstips

  • Veckans energispartips: Vasa övningsskola har satt upp elevernas energispartips på skolans webbsida. Tipsen byts ut varje vecka. Vem som helst kan skicka in sina tips antingen elektroniskt till skolans webmaster eller i pappersform i en liten ficka på Grön Flagg-anslagstavlan. Tipsen har också samlats in under lektionerna. Alla tips undertecknas med förnamn och klass. Några gånger per läsår belönas de mest aktiva tipsarna under en morgonsamling.
  • Skrotcykelprojekt i slöjden: Eleverna i teknisk slöjdi  åk 8 har under läsåret arbetat med återanvändning genom projektet Cykelkul. Material och delar från gamla övergivna söndriga cyklar som donerats till skolan från cykelförråd togs till vara. Elevernas fick i mindre grupper planera och tillverka nya fantasifulla fordon av materialet. Eleverna har varit mycket motiverade och ivriga under projektet.

MINSKNING AV AVFALL

Hur ska man ordna avfallssorteringen i praktiken?

  • Skolor: återvinningsstationer i klassrummen, korridorerna och köket
  • Daghem: återvinningsstationer på en plats där det rör sig vuxna som kan övervaka
  • Fråga efter papplådor, trälådor, ämbar från köket, butiker eller via föräldrarna
  • Återanvänd lådor kopieringspapperskartongerna
  • Bygg en rolig och färggrann station med olika lådor för olika avfall. T.ex. i St Karins har alla dagis en lådgubbe som kallas Eko-Bert där barnen själva sorterar avfallet

Hur mäter man avfallssorteringen?

  • Be om en räkning eller utredning av fastighetsägaren eller avfallshanteringsföretaget
  • Samla in allt blandavfall, pappersavfall osv. under en vecka, väg det, sätt det i en stor hög, visa för skolan – en aha-upplevelse!
  • Väg bioavfallet efter maten under en vecka i början och slutet av projektet och jämför resultaten (svinnet är dock ofta beroende på maträtterna och detta kan leda till missvisande resultat)
  • Gör en förfrågan en gång i månaden riktad till städpersonalen om hur sorteringen fungerar

Hur undvika pappershanddukar?

  • Skaffa tyghandduksrullar
  • Daghem: alla barn har en egen tyghandduk med sig som tvättas hemma (men kolla hygiendirektiven)
  • Klipp pappershanddukanar itu för att minska på användningen

Verksamhetstips

  • Donera gamla leksaker: I Månsas lågstadieskola samlade eleverna in sina gamla leksaker och donerade dem till ett barnsjukhus. Elevernas engagemang var stort.
  • Maskerad med återanvänt material: Månsas lågstadieskola ordnade en maskerad där kostymerna var tillverkade av återanvänt material.
  • Sorteringsinfo som tävling: Helsinge skola införde ett helt nytt sorteringssystem med sopstationer bestående av nio behållare. Miljörådet informerade alla elever om det nya systemet genom att ordna en tävling där varje klass fick sortera 30 olika slags skräp. En klass per årskurs som hade sorterat skräpet bäst fick pris.
  • Handdockor lär ut nya rutiner: Daghemmet Skogsgläntan använder sig av handdockorna lammet Lukas, Kråkan, mamma Mu och ekorren Elvis vid införandet av nya Grön Flagg-rutiner. De lär barnen exempelvis hur de ska sortera och kompostera, rita på papprets båda sidor osv.
  • Ekobert Skrotman och Vrålåket: I daghemmet Skogsgläntan sorterar barnen själva sitt avfall i Ekobert Skrotman som fungerar som dagisets sorteringspunkt. Sedan kör barnen själva (tillsammans med en vuxen) de sorterade soporna till soptunnorna och kompostämbaren till komposten.

NÄRMILJÖN

Material

  • Forststyrelsens svenskspråkiga webbtjänst Ut i naturen erbjuder omfattande information om utfärdsområden, naturum och stugor samt mångsidiga tips för friluftsliv.
  • Ut i alla väder är gjord för att stöda och inspirera till att använda naturen som klassrum. Häftet innehåller övningar som är lätta att genomföra utan mycket utrustning och förberedelser i närmiljön. Häftet är en gemensam utgåva av Finlands svenskspråkiga naturskolor.
  • Utepedagogikböcker ur serien Att lär in ute går att beställa via Outdoorteaching.

Verksamhetstips

  • Besök hos kommundirektören: I Sjundeå svenska skola besökte miljörådet kommundirektören för att diskutera trivseln och tryggheten i skolans närmiljö. Före besöket hade eleverna i miljörådet funderat på saker som kunde och borde åtgärdas, bl.a. bilar som stod parkerade på skyddsvägen, skadegörelse på sportplanen, behovet av en brygga vid ån för att åmiljön skulle kunna användas till naturstudier. I slutet av projektet följde miljörådet upp hur de påtalade bristerna hade åtgärdats. Under året gjorde miljörådet informationsskyltar för att förbättra trivseln, och skrev ”samvetsböter” år bilister som parkerat fel.
  • Ett färggrant träd som kartläggning: I Haddom skola gjordes kartläggningen av attityder, åsikter och kunskap i form av träd där eleverna fick fästa olikfärgade löv. Eleverna fick svara på olika frågor där svaret motsvarade antingen ett grönt, gult eller orange löv. Orange stod för negativ attityd mot närmiljön medan grönt stod för positiv. Träden hängde kvar hela året för att påminna om temat. I slutet av projektet gjordes kartläggningen om och då kunde man se att träden blivit grönare.
  • Grön Flagg-tidning: Kapellby skola gjorde sin slutrapport i form av en tidning i samarbete med Tidningen i skolan. Alla klasser producerade material till tidningen. Tidningen hette MOM – Miljön Omkring Mig, och delades ut till hemmen.

VÅRT GEMENSAMMA JORDKLOT

Material

  • Den globala konsumentens forum är ett projekt som leds av föreningen Pro etisk handel rf (Eetti). Den globala konsumentens lärobok tar fram den vardagliga konsumtionens följder på globala utvecklingsfrågor både ur socialt och miljöperspektiv. Dessutom väcker den frågor om ansvarsfull konsumtion och påverkningsmöjligheter. Läroboken är riktad till högstadieklasser och andra stadiets utbildningar. Genom att göra uppgifterna i boken och skicka in svaren till Eetti får eleverna ett körkort som bevis på mångsidiga kunskaper om ämnet hållbar konsumtion.

Annat roligt

Lyssna här på sången "Generation next" gjord av Grön Flagg elever i Norge. Superfint!

Eko style (Melodi från gangnam style)

Om du ska sorter ska du fa ti eko punkte
men tå måst ty veta vann skrääpe diin ska sätas
He int så baa ti lägg, vann he e som läättast
skåda på stjylta och läsa va e staar
Ref. EKO STYLE! ti finns meeeetal, ti finns kaaartong, ti finns allt yess, ti finns allt yess!

- Villa skola, Karleby